1 Kor. 7 – Det kristna äktenskapet

Författare: 
Erkki Koskenniemi
Översättning: 
Boris Sandberg

Första korintierbrevets sjunde kapitel, som nu kommer att behandlas, hör till de avsnitt som är de allra viktigaste i Nya Testamentet med tanke på det kristna äktenskapet. Det skulle vara nyttigt, speciellt för varje äkta par, att läsa det här avsnittet tillsammans minst en gång om året och diskutera det.

I det här avsnittet ger Paulus som en erfaren själasörjare vägledning till församlingen. Här är han inte aggressiv eller sträng utan ger lugnt sina råd.

Vi upprepar några gånger den synvinkel som varit uppe, att i synnerhet de män som konverterat från hedendomen hade vant sig vid en helt annorlunda familje- och sexualetik än de som i församlingen fått en judisk uppfostran: Bland grekerna började mannens sexualliv med lösa förbindelser i och med att han uppnådde sexuell mognad och trohet i äktenskapet till den egna makan var inget ideal.

Hade Paulus varit gift?

Att vi vet väldigt litet om de centrala personernas liv i Nya Testamentet framgår också i det här kapitlet. Det skulle vara intressant att veta om Paulus hade varit gift eller inte. Just i det här sjunde kapitlet talar han om hur han själv förmår leva utan maka utan problem. Om sitt förflutna säger han ingenting. Inom den tidiga judendomen undervisade man oftast att äktenskapet var Guds föreskrift: ”Var fruktsamma, uppfyll jorden!” är en befallning som är bindande för alla som tillhör Guds. Därför ansåg rabbinerna det som sin plikt att följa budet och gifta sig. Kanske också aposteln har följt det här budet, men blivit änkling. Angående den här saken finns det inget säkert man kan säga i ena eller andra riktningen.

Är äktenskapet Guds vilja? 7:1-7

Paulus hänvisar igen till den fråga som korintierna högst troligt hade ställt till honom i ett brev. Vissa hade förstått saken så att det var bäst att förbli ogift. Paulus såg inför sina ögon hur de kristna skulle komma att bli förföljda. Att vara ogift anser han vara en bra och värdefull sak. För sin egen del anser han det ogifta ståndet vara en nådegåva som Gud förunnat honom. Någon allmän regel är det i vilket fall som helst inte. Paulus lämnar det inte oklart vad som är ett normalt fall: var och en må ha sin egen hustru. På det här sättet minskar det s.k. trycket till att ha fria förbindelser.

Med korta, exakta och vackra satser fortsätter Paulus sitt tal, som utgör en viktig del av grunden för den kristna äktenskapsetiken. Båda makarna har gentemot den andra parten sexuella förpliktelser, som bör fyllas. Det som man bör lägga märke till och som var ofattbart under antiken är att Paulus placerar makarna i en likvärdig ställning. Hustrun har inte makt över sin egen kropp utan mannen, men på samma sätt har inte heller mannen makt över sin kropp, utan hustrun. Det här är en konsekvent följd av att mannen och kvinnan, skapade av Gud, blir ett kött, ett väsen.

Paulus förbjuder ena parten att på eget bevåg avge munklöfte: av det följer bara tygellöshet. Man kan komma överens om bestämda tider så att båda kan koncentrera sig på bönelivet, men om det bör man besluta gemensamt. Dessutom är ett sådan överenskommelse ett medgivande från Paulus, inte en befallning. Det normala är således äktenskapet och det sexuella samliv som hör samman med det.

Borde man alltså gifta sig? 7:8-9

Paulus återvänder nu till att tala om de ogifta och om änkorna. Åter igen kommer det fram det stora värde han tillskriver det ogifta ståndet. På den här punkten följer han det övriga Nya Testamentet, speciellt den undervisning Jesus gav (Matt. 19:10-12), och som till största delen var något nytt i judendomen. Att vara ogift kan vara Guds gåva och en av honom given uppgift. Det är en livssituation som man inte ska försöka komma bort ifrån med vilka medel som helst. Det är inte alls någon andra klassens livsstil utan en sak som bör vara mycket respekterad och uppskattad. Samtidigt varnar dock Paulus för att sätta börda på någon: Om det är en tung sak att vara ogift så hindrar Gud ingen att gifta sig.

I vår tid har man talat mer öppet om ensamma människors sexualitet än tidigare. Till en del beror det på att vår tid är sexuellt överbetonad och den förstår över huvudtaget inte sexuell återhållsamhet. Knappast någonsin har sex satts på en så hög piedestal som just nu. Orsaken till det är inget annat än det oheliga äktenskapet mellan pengarna och de mänskliga begären: Reklammännen lyckas sälja allt möjligt med hjälp av sexualiteten och lockelsen.

Speciellt för ungdomarna är det här en svår sits. Sexuella äventyr eller brist på dem är mått på människovärdet. På den här vägen får vi inte ta ens ett enda steg. En människas värde är inte beroende av han eller hennes kön eller sexuella förmåga eller lockelse. Dess grund är endast Guds skapelseverk som gör att varje människa är unik och beundransvärd.

Fria förbindelser gör ingen fri och höjer ingens självkänsla, snarare tvärtom. Därför är Guds ords direktiv tydligt: Om det blir besvärligt att leva ensam, då ska man gifta sig. Enligt Luther så kommer en god hustru från Gud och man bör be om henne redan tidigt.

Den entydig lag 7:10-11

När Paulus talar om skilsmässa så går han inte med på att säga vad han själv tycker och tänker. Angående skilsmässa finns det ett otvetydigt ord av Herren vilket han förmedlar till korintierna. Man får inte lämna sin maka/make, men om så ändå skulle ske, måste dörren lämnas öppen. Det här betyder att man inte får ingå ett nytt äktenskap förrän döden har skilt makarna åt. För att förstå det här avsnittet behövs bara att man kan läsa innantill. Paulus undervisning är klart förankrad i Jesu ord, som finns dokumenterade t.ex. i Mark. 10:11-12 och Matt. 19:6.

Ett specialfall 7:12-16

Paulus går med på att diskutera ett specialfall och att säga sin egen åsikt. När kristendomen spreds, splittrade det också familjer. En av makarna kom till tro, den andra inte. Vad gör man då? Borde den troende då i all hast fly världen och lämna den andra? Inte i något fall, säger Paulus, om inte den andra kastar ut en. Men om den andra kastar ut en, vad gör man då? Då må den kristne ha ett gott samvete, för Gud har kallat dem att leva i fred och inte till att ständigt kämpa med samvetskval. Om Paulus tillåter ett nytt äktenskap i sådana fall är oklart.

Vers 14 är till sin exakta betydelse oklar. I vilket fall som helst förmedlas Guds helighet genom dem som tillhör på honom. Hurudan denna helighet är framgår inte. I varje fall finns orsak att se betydelsen av det äktenskap som Gud instiftat, när det förmedlar Herrens helighet till relationen mellan den som tillhör Gud och den gudlösa människan. Inga långt gående trossatser kan man börja bygga på basen av den här enskilda versen, eftersom en trossats måste bygga på klara bibelställen.

Huvudregeln 7:17-24

Paulus kopplar sin undervisning om äktenskapet till ett vidare sammanhang. Var och en må leva inför Gud i den ställning som Herren har gett honom. Om Gud har kallat någon som omskuren, så må han följa Herren som judekristen. Om Gud har kallat en annan som oomskuren, behöver han först inte bli jude för att bli kristen. Det viktigaste är att båda tillhör Kristus.

Slav eller fri, den som har fått gåva att leva ogift eller att gifta sig, alla kristna ska utan att protestera förbli i den ställning som Gud har gett. Vad betyder den frihet som Gud gett en slav i jämförelse med att han själv har köpt sig lagenligt fri? Det betyder åtminstone det, att det inte är ett kristet drag att sträva till att komma högre och mera synlig plats för att bli beundrad av alla.

Det som ändå förblir oklart är vad Paulus avser i vers 21. Första halvan av versen är tydlig: ”Även om du kunde bli fri”, men fortsättningen kan lyda på två olika sätt: a) ”så bli hellre kvar i din ställning” eller b) ”använd dig av den möjligheten”. I vilket fall som helst är det en klar sak att Paulus inte baserar människovärdet på den samhälleliga ställningen.

Precis hur som helst! 7:25-40

Paulus går nu över till att tala om unga kvinnor och änkor. Angående dem vägrar han att ge ovillkorliga bestämmelser. Å andra sidan går han med på att säga sin egen åsikt. Inför sin syn ser Paulus de kristnas förföljelser, som också kom ganska snart. Framför allt ser han att den här världen går mot sin undergång. Det behöver en kristen hålla i minnet när hon tänker på sitt eget liv. För den kristne blev världen billig, när himlen blev ens egen. På grund av förföljelserna borde, enligt Paulus rekommendation, alla förbli i den ställning de har. Om man är gift, ska man inte skilja sig, om man är ogift ska man inte gifta sig. Under förföljelser gäller nämligen den allra största sorgen familjen.

Ändå tar Paulus sina instruktioner genast tillbaka: Om någon vill göra annorlunda och gifta sig med sin partner så har Paulus ingenting att säga emot det. Om de gifter sig eller låter bli så handlar korintierna i denna sak rätt eftersom det inte finns något bud från Herren. Huvudsaken är att allt sker ”i Herren”. Det här betyder ganska säkert att båda makarna ska tillhöra Herren.

Man bör påpeka att Paulus i det här avsnittet tillåter ett nytt äktenskap för änkor. Det kommer an på deras eget förgottfinnande. Som sin egen uppfattning, säger Paulus, att en änka är lyckligare om hon förblir ogift, men med det här vill han inte slavbinda någon.

Sexualiteten är en Gåva från Gud

Vårt synfält fördunklas av att både judiskt och grekiskt sätt att tänka är sammanflätat med varandra i den västerländska tänkesättet.

I den grekiska världen begränsade sig inte mannens sexualitet till äktenskapet. Vissa filosofiska ideal på den tiden uppfattade dragningen till det andra könet som svaghet och köttslighet. Den här asketiska synvinkeln fick under århundradenas lopp större kraft. Liksom med maten och all förnöjelse var det orsak att ta det allvarligt, ”platonskt” återhållsamt. Äktenskapet var således enligt mångas mening något oundvikligt ont och familjelivet var inte på rätt kurs.

I det avsnitt vi nu behandlar kommer det bra fram hur Bibeln förhåller sig till det sexuella. Från Gamla Testamentets blad kommer emot oss Guds skapelseverks friska vindar. Bibeln talar om sexualitet och äktenskap, naturligt och vackert, utan att skämmas. Guds förordningar är klara och grundar sig på hans skapelseverk. De är till för att skydda och bevara oss, så att en vacker sak inte ska förvandlas till en helvetisk förstörelsekraft.

Bland oss blandas dessa två tänkesätt samman med varandra. Därför kopplar man ofta samman en negativ inställning till sexualiteten med kristendomen fastän de inte har något med varandra att göra. Också i den här saken borde vi mera läsa Bibeln i stället för att se oss omkring.

En helt annan sak är det att man för närvarande trampar Guds vilja och hans föreskrifter fullständigt i leran. Eftersom det här sker också i andra sammanhang, så är det ingen överraskning att det också sker i fråga om sexualitet och äktenskap. Den som förkastar Guds ord förkasta livets väg och tar ansvaret för sitt liv i egna händer. Må du bevara oss från detta, käre himmelske Far!